Instruerande texter kopplat till Earth hour

Efter att noga gått igenom strukturen och språkliga drag får en instruerande text och att vi tillsammans skrivit en instruerande text  i Zickzack- boken och att eleverna i par fått skriva en instruerande  text om rörelse ( se tidigare inlägg) var det dags fär den enskilda uppgiften som vi kopplade ihop med…. Earth Hour.

Vi började med att se denna introfilm från WWF=

Vi repeterade varför vi släcker ner samt att eleverna fick samla fakta om de fem B=na. Allt från WWF fantastiska sida om Earth hour: WWFs sida om Earth hour

Eleverna fick sedan sitt skarpa uppdrag: att skriva en instruerande text för en mer klimatsmart vardag. De fick använda wwf` s sida för att lista alla tips de kunde komma på. Dessa antecknade de på ett papper:

 

Vi pratade gemensamt hur man kunde tänka för att få alla dessa tips i kronologisk ordning. Någon elev kom på att man kunde tänka utifrån en dag eller en vecka.

Vigickigen9 denna  texttriangel som eleverna fick använda som stöd för sin bearbetning. Triangeln symboliserar vikten av att börja med strukturen och sist ta stavningen. Detta efter inspiration  från en av läslyftet moduler (del 3  av modulen ”Skriva i alla ämnen” Hillocks, Dysthem.fl) Skriva i alla ämnen del 3

Basen för en instruerande text är strukturen. Den ger alla elever ett stöd att komma igång i sitt skrivande. Sedan fokuserar de på språkliga drag, efter det modaliteter och till sist, toppen på tringeln är stavning och interpunktion.

 

Struktur för bearbetning

Triangeln hade eleverna själva som stöd när de bearbetade sin text ( istället får en checklista denna gång. Vi tittade även gemensamt på en elevtext på s,artboarden som vi gemensamt gav feedback till utifrån texttriangeln. Detta tycker vi utvecklar och hjälper alla elever  i deras skrivutveckling. Det blir en tydlig stöttning. Alla fick sedan en enskild lärarfeedback i classroom med ”gula fläckar”.

 

Alla instruerande texter sammanställde vi sedan i en bok i Book Creator som kommer att publiceras på Vistavisar.se, skolans redovisningssite. Självklart var det två elever som gjorde några olika förslag till bokens framsida. Hela klassen röstade sedan fram vilken framsida  de ville ha till sin bok. Kreativitet och elevinflytande!

 

Värdeskapande lärande- spökfilmer på engelskan!

Innan höstlovet körde vi ett kort halloween-tema på engelskan. Eleverna fick i uppdrag att de skulle skriva en spökhistoria som de sedan skulle använda som manus till en film.

Skarpa målet för temat var att eleverna skulle göra en spökhistoria. Vi fick även med att eleverna skulle kunna fakta om Halloween och hur de firas i Sverige jämfört med Storbritannien. Detta gjorde vi genom att se filmer och sedan fylla i ett Venndiagram:

 

Eleverna fick denna LPP för temat:

Eleverna fick även denna struktur för vad de skulle göra under temat:

Tack till Kims fantastiska sida Kimstudies

När de skrivit sin spökhistoria fick eleverna välja om de ville göra en film själva eller tillsammans med en kompis. Om de valde att samarbeta så var det jag som lärare som bestämde vem de skulle samarbeta med.  Vi var även noga med att gå igenom att om man valt att samarbeta med någon så kunde man inte ändra sig när man fick höra med vem man skulle samarbeta.

De som samarbetade fick fundera på om de skulle välja en persons berättelse eller om de kunde kombinera historierna. De fick sedan tillsammans komma fram till hur de skulle filma:

• puppet pals
• greens screen
• imovie
• explain everything

Nästan alla valde att göra ljud i appen Paint Music och redigera sin film i iMovie.

De som ville fick sedan publicera sina spökhistorier på Skolans redovisningsportal: Vistavisar: Länk till Vistavisar

Vilka effekter fick detta tema?

• motiverade och engagerade elever
• de som samarbetade gjorde det fantastiskt bra
• arbetsschemat gav temat struktur
• digitalt lärande på köpet

View this post on Instagram

På bloggen delar vi med oss av ett halloween-tema vi kört på engelskan. Eleverna fick i uppdrag att de skulle skriva en spökhistoria som de sedan skulle använda som manus till en film. Skarpa målet för temat var att eleverna skulle göra en spökhistoria. Vi fick även med att eleverna skulle kunna fakta om Halloween och hur de firas i Sverige jämfört med Storbritannien. Detta gjorde vi genom att se filmer och sedan fylla i ett Venndiagram. På bloggen hittar ni Lpp, bedömningsmatris och arbetsschema. Är inte killarna i filmen grymma? Vilket manus och vilka skådespelartalanger! Digitalt lärande när det är som bäst! #skolpeppen #halloween #tema #skola #pedagog #engelska #åk6 #kimjensen #kimstudies #film #värdeskapande #venndiagram #imovie #digitaltlärande #greenscreen

A post shared by Matilda och Jenny, Leg Lärare (@skolpeppen) on Oct 30, 2017 at 5:25am PDT

Stormaktstiden- en resa i tiden

Vi vill och försöker att arbeta entreprenöriellt och värdeskapande. För att få eleverna motiverade börjar vi alltid våra temaarbeten med ett skarpt mål. Denna gång var det ” Tänk om du kunde resa tillbaka i tiden. Vilka likheter och skillnader skulle du se med vår tid? Vilka fördelar och nackdelar? Hur ska du redovisa din tidsresa? ”

Eleverna kommer sedan själva att få redovisa denna tidsresa på valfritt sätt. Det kan vara en podd, en film, en redovising  en plansch. Under hela resans gång kommer de att ha en plastficka där de har ett papper där de samlar begrepp samt ett dokument ( sparat i classroom) där de fyller på likheter och skillnader.

Under uppstarten började vi  med att ta reda på elevernas förkunskaper. I den lilla ovala cirkeln fick de tyst skriva ned vad de själva visste om Stormaktstiden. Vi uppmanade dem att ta hjälp av namnet. Kunde de ge några ledtrådar! Sedan fick de prata med bänkkompisen. Efter denna diskussion fyllde de i den större ovala cirkeln med sina tankarna Stormaktstiden.

Sedan såg vi denna introfilm tillsammans Introfilm Eleverna fick då anteckna stödord på baksidan av pappret. Efter filmen diskuterade vi utifrån skillnader och likheter med idag, samt frågor, vad vill vi veta mer om, som antecknades på ett blädderblock.

Dagen avslutades sedan med samma papper. Då fick  eleverna fylla på utanför cirklarna allt de kunde om Stormaktstiden. Självklart fick de ta hjälp av sina stödord på baksidan ( dessa blev då en form av en stödstruktur) på så sätt blev  hela deras kunskapsinhämtning under dagen synliggjord på pappret.

Efter introfilmen väntade flera olika uppdrag. Det första var att se en  film och svara på frågor. Eleverna jobbade i grupper om tre med tydliga roller: ordförande- fördelade ordet och såg till att alla kom till tals. Sekreteraren – antecknar svaren, tidhållaren: såg till att man höll sig till ämnet ocharbetadeeffektivt. Vi lärare delade in grupperna och bestämde vilken roll man fick. Filmen såg alla tyst i sin iPad .

Här  är länken till filmen:Uppdrag 2-film

Här är frågorna eleverna fick svara på i grupp:

1.Kan Du ge exempel på hur Gustav II Adolf löste problemen med för få svenska soldater?

2. Hur lyckades man ekonomiskt genomföra krigen?

3. Gustav den II Adolf ärver en del krig som hans far har startat. Det första kriget blir mot Danmark. Danskarna tar Älvsborgs fästning och kräver lösen på en miljon riksdaler. Varför var Älvsborgs fästning så viktig för Sverige?

4. Gustav Adolf spenderade många år nere i Europa och krigade. Vem hjälpte till att administrera och styra Sverige under hans frånvaro?

5. Gustav Adolf spenderade många år nere i Europa och krigade. Vem hjälpte till att administrera och styra Sverige under hans frånvaro?

6. Gustav den II Adolf krigar även i Polen mot sin kusin Sigismund. Historikerna kallar det för ett släktbråk. Vad var det för orsaker som låg bakom det kriget?

7. När Gustav Adolf utkämpat tre krig vänder han blicken mot Tyskland, där krigen pågått i elva år. Protestanter mot Katoliker. Varför ger sig Gustav den II Adolf sig in i det som sedan ska kallas ”Trettioåriga kriget”?

8. Slaget vid Breitenfeldt var en av de största triumferna som Gustav den II Adolf upplevde i Tyskland. Svenskarna vann en stor seger. Men historien slutade inte lika bra i slaget vid Lützen. Kan Du berätta vad som hände?

Uppdrag 3- Enskilt uppdrag

Eleverna fick läsa om Vasaskeppet i SO-rummet: Vasa-skeppet  

Eleverna fick sedan svara på frågorna som finns längst ner i länken. Till de elever som behövde hade vi spelat in texten så att de fick lyssna till den.

Struktur för dagen:

Dels hade vi gjort denna presentation:

Men även för att verkligen strukturera dagen fick eleverna denna struktur-ram för uppdragen:

Vi använder oss av Classroom så alla uppdrag hämtade eleverna där.Fortsättning följer på temat…

 

 

Boktips och värdeskapande lärande

Man pratar mycket i skolvärlden av vikten av värdeskapande lärande, dvs att det som eleven lär sig skapar ett värde för någon annan. Martin Lackeus och Helena Sager har forskat mycket kring detta och som vi även haft förmånen att lyssn app deras föreläsning. Anledningen till att värdeskapande lärande skapar motivation och engagemang är ganska enkel. Att säga till en elev att “detta kommer du att ha användning av när du är vuxen” skapar inte en hög motivation för eleven här och nu men om man kan skapa värde i lärandet för någon annan får man motivationen på köpet. Ett lätt sätt är att hitta en mottagare för själva lärandet. Detta kan man göra på många olika sätt, från smått till stort. Ett konkret exempel är att när en bok lästs ut spela in en recension för att dela med sig av sin bokupplevelse.

Det är ett bra tips att ta med sig som lärare till nästa termin. Låt eleverna göra egna filmer med sina bokrecensioner. På så sätt kan kompisarna titta på några filmer om det är någon som har svårt att välja en ny bok. Då kanske det inte heller är framsidan på boken som styr valet lika hårt. Det blir även meningsfullt att göra en bra film av ITT eget boktips. Om yngre elever vill spela in filmer så kan de få hjälp av äldre elever. Då skapar man ytterligare värde.